The Worst Hangover Ever.
Vilken helg det har varit!
I fredags var det fest hemma hos Josefin, vilket var det roligaste jag har varit med om på lång tid! Det kan man ju bland annat se om man tittar på filmerna som ligger utlagda på FB. Sedan blev det lite utgång, Nivå. Det kändes ganska dött, men jag tycker nog att jag var nöjd iallafall :)!
Sedan igår så blev det då åter fest. Först hos Mathias, en väldigt lugn tillställning. Så jag knallade vidare in mot staden och Rilles lägenhet, där hade man räknat med ett riktigt uppåt gäng, men icke! Segisar! Vidare bar det sedan mot Nivå, och det kändes nästintill lika dött som i fredags. Och helgen innan det också förresten! Men jag hade trevligt sällskap, så det lättar alltid upp stämningen :D.
Kvällen avslutades dock inte riktigt helt enligt mina planer, haha. Varför, varför, varför Sanna? Så nu har jag en otrolig ångest inför att gå till min kära Rosenfeldtsskola imorgon. Inte bara för att jag ska sjunga inför alla där. Nej, utan också på grund av min fina avslutning på lördagskvällen. Usch, magen vänder sig lite in och ut. Vad ska alla säga? Känns som att man kommer få en hel del goda skratt åt mig där imorgon.. Eller iallafall lite höjda ögonbryn. Usch, jag vill inte. Inte mera. Prata inte med mig, är du söt :). Nej, imorgon är det Sanna Viktoria Andersson som går långa omvägar i trappor och korridorer. Och det är hon som ligger under bordet i matsalen...
ÅNGEST är verkligen det rätta ordet!
Aja, hoppas ni har det bra. Själv ska jag falla fritt en stund :).
Ciao darling, ciao.
I fredags var det fest hemma hos Josefin, vilket var det roligaste jag har varit med om på lång tid! Det kan man ju bland annat se om man tittar på filmerna som ligger utlagda på FB. Sedan blev det lite utgång, Nivå. Det kändes ganska dött, men jag tycker nog att jag var nöjd iallafall :)!
Sedan igår så blev det då åter fest. Först hos Mathias, en väldigt lugn tillställning. Så jag knallade vidare in mot staden och Rilles lägenhet, där hade man räknat med ett riktigt uppåt gäng, men icke! Segisar! Vidare bar det sedan mot Nivå, och det kändes nästintill lika dött som i fredags. Och helgen innan det också förresten! Men jag hade trevligt sällskap, så det lättar alltid upp stämningen :D.
Kvällen avslutades dock inte riktigt helt enligt mina planer, haha. Varför, varför, varför Sanna? Så nu har jag en otrolig ångest inför att gå till min kära Rosenfeldtsskola imorgon. Inte bara för att jag ska sjunga inför alla där. Nej, utan också på grund av min fina avslutning på lördagskvällen. Usch, magen vänder sig lite in och ut. Vad ska alla säga? Känns som att man kommer få en hel del goda skratt åt mig där imorgon.. Eller iallafall lite höjda ögonbryn. Usch, jag vill inte. Inte mera. Prata inte med mig, är du söt :). Nej, imorgon är det Sanna Viktoria Andersson som går långa omvägar i trappor och korridorer. Och det är hon som ligger under bordet i matsalen...
ÅNGEST är verkligen det rätta ordet!
Aja, hoppas ni har det bra. Själv ska jag falla fritt en stund :).
Ciao darling, ciao.
Kommentarer
Trackback
